Om METAR och flygväder
METAR (Meteorological Aerodrome Report) är ett standardiserat format för att rapportera markväder på flygplatser. Det definieras av WMO och ICAO. Observationer publiceras vanligtvis var 30:e eller 60:e minut och inkluderar vind, sikt, väderfenomen, molnlager (mängd och höjd), temperatur, daggpunkt och tryck (QNH). Piloter använder METAR för beslut före och under flygning (ICAO; WMO; FAA).
Flygkategorier (VFR, MVFR, IFR, LIFR) härrör från molnbas och sikt. VFR (visuella flygregler) kräver molnbas över 3000 ft AGL och sikt över 5 engelska mil. MVFR (marginal VFR) när molnbas är 1000–3000 ft eller sikt 3–5 mil. IFR (instrumentflygning) när molnbas 500–999 ft eller sikt 1–3 mil. LIFR (låg IFR) när molnbas under 500 ft eller sikt under 1 mil. Dessa trösklar stöder konsekventa operativa beslut (FAA; ICAO).
Molnlager rapporteras med FEW (1–2 oktas), SCT (3–4), BKN (5–7), OVC (8); höjder i fot AGL. Höjdmätarinställning (QNH) i hektopascal. METAR används tillsammans med TAF (Terminal Aerodrome Forecast) och andra produkter. För officiell flygväder och flygplanering, använd alltid din nationella flygmyndighet och godkända källor.