Väderradar sänder mikrovågspulser ut i atmosfären. När pulserna träffar nederbörd (regn, snö, hagel) sprids en del av energin tillbaka till radarn. Reflektiviteten mäter hur mycket energi som återvänder och beror på storlek, form och typ av nederbörd. Den uttrycks i decibel relativt Z (dBZ); högre värden indikerar starkare ekon och typiskt kraftigare nederbörd (NOAA JetStream; WMO).

Radarsändaren sänder ut korta, kraftfulla pulser; endast en liten del av energin återvänder till mottagaren, så signalen förstärks före bearbetning. Reflektivitet är en av huvudprodukterna från Doppler-väderradar och används av prognostiker för att se var nederbörd finns och identifiera stormstrukturer som krokekon (rotation), bågekon (skadliga vindar) och tågekon (risker för plötsliga översvämningar) (NOAA; NWS Training).

Väderradar opererar i olika frekvensband. S-band (t.ex. 10 cm våglängd) påverkas mindre av dämpning och är lämpligt för kraftig nederbörd. Nationella meteorologiska tjänster använder radarnät; kartorna ovan använder data från sådana nät (t.ex. KNMI, RainViewer). WMO publicerar riktlinjer för god praxis för operativ väderradar.